Sverige riskerar att halka efter på högskoleområdet
02/01/2019

3 snabba frågor till Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, om behovet av reformer på högskoleområdet.       

3 snabba frågor till Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, om behovet av reformer på högskoleområdet.


Hur påverkar en eventuell lågkonjunktur de beslut som högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans bör fatta de kommande åren?

– Under en lågkonjunktur kommer ofta högskoleministern under stark press för att utöka antalet platser på högskolan. Och i någon mån är det förstås också rimligt att utbudet av utbildning anpassas till efterfrågan. Men i ett sådant läge är det viktigt att ha den långa sikten klar för sig, så att de satsningar på utbildningsplatser som görs också svarar mot de behov som finns i ett längre perspektiv, inte minst för näringslivet. Om kvaliteten urholkas så kan det leda till allvarliga effekter för kompetensförsörjningen på sikt. Sverige måste ha ett högskolesystem som klarar både låg- och högkonjunktur. Därför är en reform av systemet för fördelning av resurser till högre utbildning och forskning mycket angelägen.

Vilka andra länders forsknings- och högskolepolitik bör Sverige inspireras av och ta efter?

– Många länder har genomfört rejäla reformer de senaste tio till femton åren. I vårt närområde har Danmark, ofta under stor politisk enighet, genomfört förändringar både avseende högre utbildning och forskning i riktning mot ökat fokus och ökad relevans. Finland har också genomfört spännande universitetsreformer. Detsamma gäller Schweiz samt naturligtvis Storbritannien, Europas främsta forskningsnation.

Hur väl står sig svenska universitet och högskolor i den alltmer digitala eran?

– Jag är orolig för att svenska lärosäten inte kommer att följa med i utvecklingen. Det går snabbt nu; det är svårt även för de ledande internationella universiteten att ligga i framkant av utvecklingen. Digitaliseringskommissionen slog fast att lärosätena är dåligt rustande. I Sverige har det också hittills främst handlat om nätbaserade kurser, så kallade Massive Open Online Courses (MOOC).

– Det datadrivna universitetet står för dörren. I Danmark lyckades Syddansk Universitet förutsäga åtta av tio avhopp samt den exakta andelen studenter som förlängde studietiden – ett år i förväg. Något som har stor betydelse för budget och planering. Rätt hanterat kan digitaliseringen hjälpa till med en rad problem som dimensionering och genomströmning men också utveckla undervisnings- och samverkansformer.

Tobias Krantz intervjuades av Johannes Hylander, Senior Consultant och Partner på New Republic. ”3 snabba frågor…” är en serie intervjuer som genomförs av New Republic.