Lavinprognoser möjliggör säkrare fjällvistelser
01/01/2019

3 snabba frågor till Per-Olov Wikberg, samordnare för lavinprognostjänsten på Naturvårdsverket, om hur man kommunicerar lavinprognoser och hur de kan bidra till säkrare fjällvistelser.             

3 snabba frågor till Per-Olov Wikberg, samordnare för lavinprognostjänsten på Naturvårdsverket, om hur man kommunicerar lavinprognoser och hur de kan bidra till säkrare fjällvistelser.


Flera lavinolyckor inträffar varje vinter i fjällen. Vad är lavinprognoser och vad betyder de för fjällsäkerheten?

– Sedan år 2000 har fler än 40 svenska medborgare dött i lavinolyckor, de flesta utomlands. Allt fler skidåkare och snöskoterförare lockas till brant offpist-terräng. Lavinprognoser finns för att beskriva lavinfaran, dvs. när och var det är lavinfarligt. En lavinprognos är ett beslutsunderlag i syfte att förebygga lavinolyckor. Lavinprognoserna bygger på observationer av snöförhållanden och lokala väderprognoser där experter sedan analyserar och publicerar prognosen på lavinprognoser.se. 2010 tog Naturvårdsverket ett initiativ som 2014 ledde till ett regeringsuppdrag att utreda behoven av lavinprognoser för svenska fjällen. 2015 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra etableringen av en nationell lavinprognostjänst. När den lanserades var Sverige ett av de sista bergsländerna i Europa att etablera en sådan tjänst. Tendensen de senaste åren har varit att antalet omkomna svenskar i laviner har minskat och att kunskapen om laviner och hur man undviker dem har ökat. Våra egna undersökningar visar också att lavinprognoserna används av allt fler inför olika aktiviteter i lavinterräng.

Laviner är ofta medialt uppmärksammade. Vad krävs för att media ska kunna rapportera korrekt?

– I grunden är det självfallet bra att media skriver och det är självklart att media behöver förenkla. Men nyanserna är ofta viktiga att bevara. Det kan jämföras med hur hajattacker ibland beskrivs där förklaringar och nyanseringar faller bort. Men det är vårt jobb att bistå med kvalificerat underlag och att utbilda media och förklara hur man läser och använder en lavinprognos. Därför har vi löpande kontakter med de stora redaktionerna, inte minst TV-meteorologerna. Vi vill ge korrekt information utan att skrämmas. Om man följer råden i en lavinprognos är det en stabil grund för säkra fjällvistelser. Men, det är ingen garanti. Till sist är det individens ansvar.

I vinter har nya aktörer börjat kommunicera om lavinfara, t ex. RedbullTV. Hur pratar aktörer ansvarsfullt om lavinfara?

– Vi välkomnar att RedbullTV, som har högt förtroende hos ungdomar, tar upp ämnet. Vi ser att det finns ett ökat intresse hos flera aktörer att bidra till att sprida lavininformation, inte bara marknadsföra häftiga filmklipp. Att agera på denna arena innebär samtidigt ett stort ansvar att ge tillräcklig och korrekt information. Idag har vi ett bra samarbete med både skid- och snöskotermedia där vi tillsammans kan förmedla kunskap för bättre beslutsfattande. Att samarbeta med aktörer som har högt förtroende hos olika målgrupper underlättar Naturvårdsverkets uppgift. Vi strävar efter att erbjuda korrekt information utan att bli byråkratiska. Sociala medier har därför en viktig roll för att bygga kännedom och skapa förtroende.

Per-Olov Wikberg intervjuades av Daniel Nordlund, Senior Consultant på New Republic.. ”3 snabba frågor…” är en serie intervjuer som genomförs av New Republic.