”Plasten är ett samhällsproblem”

Hur duktiga är svenskar på att sortera hushållsavfall och att återvinna material?

– Svenskar är överlag duktiga på att sortera. Det gör att vi kan material- och energiåtervinna nästan allt hushållsavfall. Endast 0,5 procent går till deponier, eller vad som gemene man kallar för soptippar. Men likt många andra länder är plasten ett problem, både återvinningen och återanvändningen behöver öka avsevärt. Detta gäller även textilier. Medvetenheten om problemen har ökat och är nu stor hos alla aktörer såsom konsumenter, kommuner, politiker, forskningsinstitut, producenteter m.fl. och många samarbeten har inletts för att minska mängderna, öka återanvändningen och återvinningen av plast och textilier.

Sverige ska senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. En viktig del i det är att energiåtervinning ur avfall blir fossilfri. Hur ska det gå till?

– Det är en bra fråga men svår fråga. Energiåtervinning ur avfall är behandlingsformen för olika sorters avfall som inte har varit möjligt att återanvändas eller materialåtervinnas eller som innehåller farliga och smittsamma ämnen som vi vill fasa ut ur kretsloppet. Det kan till exempel handla om engångsplastmaterial och blodplasma från sjukhus, farligt avfall som kemikalier från industrier eller hushåll m.m. Med hjälp av avfallsförbränning kan vi destruera avfall vi inte vill ha kvar i kretsloppet, men också skapa el och värme för hushållen och industrin. Energiåtervinning ur avfall motsvarar värmebehovet i 1 250 000 lägenheter och elbehovet för 680 000 lägenheter. Sverige har bland världens bästa energiåtervinningsanläggningar som leder till att vi klättrar upp för avfallstrappan, men vi kan bli bättre.

– En källa till fossila utsläpp vid energiåtervinning är plastförpackningar som hamnat i restavfallet som sedan bränns. Svenska hushåll behöver bli bättre på att sortera sitt avfall och producenterna bör förbättra incitamenten för det. Vi ska komma ihåg att producenterna också har ett ansvar att ta fram förpackningar som lätt materialåtervinns och återanvänds istället för att bara användas en gång.

Ni säger nej till en skatt på förbränning av avfall som ett medel för att nå en resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Vad beror det på?

– Om syftet är att nå en effektiv och giftfri avfallshantering så anser vi, och många andra med oss, att styrmedlen måste komma tidigare i kedjan, redan vid framtagandet av förpackningar och varor för att skapa förutsättningarna för bättre och ökad återvinning och återanvändning. Vi har haft den skatt som nu föreslås tidigare och den avskaffades på grund av att den inte gav avsedd effekt. Skatten är också vitt kritiserad och omdebatterad av såväl branscher och bolag som statens egna myndigheter. Ansvaret behöver läggas på rätt ställe från början. För att vi ska kunna nå en fossilfri avfallsförbränning anser vi att de som sätter ut varor och produkter med fossilt innehåll på den svenska marknaden ska beläggas med en klimatavgift (koldioxidavgift). Avgiftens storlek ska täcka kostnaden för att klimatkompensera den ”utsläppta” plasten. Om företaget tar tillbaka varor för återanvändning och materialåtervinning ska avgiften reduceras.

Aylin Farid intervjuades av Maria Eklöf, Senior Consultant och Associate Partner på New Republic. ”3 snabba frågor…” är en serie intervjuer som genomförs av New Republic.