Den globala kampen på talanger ställer krav på Sveriges öppenhet

Den globala kampen på talanger ställer krav på Sveriges öppenhet

Vid vårens val till Europaparlamentet är jobben en av de viktigaste frågorna, precis som inför riksdagsvalet i höst, men samtidigt som arbetslösheten är hög i delar av Europa, har många företag i Sverige svårigheter att rekrytera personal med rätt kvalifikationer. EU:s fria rörlighet för människor har underlättat rekrytering av högkvalificerad arbetskraft för svenska företag, men i takt med att allt fler länder i Europa möter samma utmaning blir det viktigare att vår öppenhet inte inskränks till enbart den europeiska kontinenten utan även omfattar resten av världen. Att ge efter för nationalistiska, rasistiska och protektionistiska strömningar med krav på att begränsa den fria rörligheten vore en farlig väg att gå. 

 
I Sverige väntas närmare 1,6 miljoner människor gå i pension fram till år 2025, däribland hälften av alla läkare, speciallärare och ingenjörer inom gruv- och metallindustrin. Samtidigt utbildas det för få personer på svenska universitet för att kunna möta upp företagens efterfrågan på kompetens. Det visar sig tydligt inom ingenjörsbranschen, där det enligt uppskattningar från SCB kommer att saknas närmare 30 000 personer år 2030, om inte antalet studenter kraftigt ökar eller rekrytering från utlandet tar fart på allvar. 
 
 Bristen på kvalificerad arbetskraft är inte ett problem isolerat till Sverige. Allt fler av EU:s medlemsländer ser sina befolkningsstrukturer förändras, från att vara dominerade av personer i arbetsför ålder till en där allt färre unga måste försörja allt fler äldre. Det ställer nya krav på vår öppenhet gentemot omvärlden och mot de människor som vill söka sig hit. 
 
Att vi har mycket att vinna på invandringen visar studier från Göteborgs och Lunds universitet. Man kan se positiva effekter såväl inom den offentliga ekonomin som hos enskilda företag. Det vore ekonomiskt kostsamt för Europa och Sverige att möta framtiden med att bygga murar mot omvärlden. I förlängningen ger det lägre tillväxt, sämre möjligheter för företagen att rekrytera och ökade svårigheter att finansiera välfärden. 
 
 Behovet av öppenhet gentemot resten av världen är en nödvändighet som har fått extra aktualitet de senaste åren. Det finns ett stort behov av att granska och bemöta de nationalistiska och rasistiska partier som nu är på frammarsch i EU och i Sverige, och vilkas agenda riskerar att isolera och försvaga Europa. 
 
Sedan år 2008, då nya regler för arbetskraftsinvandring infördes, har det blivit enklare för svenska företag att dra nytta av hela världen som rekryteringsbas. Numera är det arbetsgivarnas bedömning, om det finns ett behov av att rekrytera utländsk arbetskraft, som ligger till grund för arbetstillstånd. Det är en utveckling som välkomnas av företagen, men som samtidigt ifrågasätts från fackligt håll med argumentet att det skulle innebära en press nedåt på lönerna. Undersökningar från flera länder tyder dock på att invandringens påverkan på relativa löner och sysselsättningsmöjligheter för infödda har varit små eller försumbara. 
 
De senaste fem åren har dataspecialister från Indien och Kina, kockar från Pakistan och Thailand och civilingenjörer från Turkiet kommit till Sverige för att arbeta. I migrationen mellan länder ligger många positiva krafter. Det handlar om den enskildes möjligheter att kunna skapa sin framtid, om företagens möjligheter att expandera på nya marknader och om möten som skapar förutsättningar för innovation och kunskapsöverföring mellan människor – och över gränser. 
 
 Även om de nya reglerna för arbetskraftsinvandring har inneburit bättre förutsättningar för kompetensförsörjning till bristyrken, finns det fortfarande många hinder kvar på vägen. Tillståndshandläggning, validering av utbildningar och tillgång till fungerande språkkurser är några av de områden som behöver förbättras för att svenska företag fullt ut ska kunna konkurrera om kompetens på en global arbetsmarknad. 
 
Inför valen till Europaparlamentet och riksdagen är det värt att påminna sig om att vi svenskar har vunnit mycket på vår öppenhet gentemot omvärlden genom historien - en tradition som är värd att ta fasta på och arbeta för att ytterligare förbättra framöver. Det vinner vi alla på.